Nationell planering av foder- och livsmedelskontroll primärproduktion

För att vara riskbaserad och enhetlig planeras länsstyrelsernas kontroll av livsmedels- och foderföretag i primärproduktionen nationellt. Här kan du läsa om stegen från nationell kontrollplanering till val av kontrollobjekt och regelbunden kontroll i alla branscher.

• Nationell planering för bättre foder- och livsmedelskontroll
• Regelbunden kontroll i alla branscher
• Årlig workshop
• Kontrollen fördelas mellan länen
• Val av kontrollobjekt
• Nationella planering för kontroll av foderanläggningar

Nationell planering för bättre foder- och livsmedelskontroll

Det är länsstyrelserna som ansvarar för kontrollen av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen.

För att den offentliga kontrollen av livsmedels- och foderlagstiftningen ska bli riskbaserad och enhetlig i hela Sverige finns en gemensam nationell kontrollplanering.

Den nationella kontrollplaneringen omfattar risk, redlighet och andra faktorer som har betydelse för efterlevnaden av lagstiftningen för säkra livsmedel, säkert foder och att ingen blir lurad. Kontrollplaneringen tar också hänsyn till operativa mål och aktiviteter för att nå målen, ny och kommande lagstiftning, resultat från offentliga kontroller, övervakning och revisioner, krav från regering eller myndigheterna i livsmedelskedjan och annan omvärldsbevakning, som till exempel oro från konsumenter, frågor från branschorganisationer och media.

Hur den offentliga kontrollen ska genomföras regleras bland annat i förordning (EU) 2017/625. I förordningen används begreppet aktör. Med aktör menas på den här sidan livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen och därmed sammanhängande verksamhet. I vissa fall används även ordet verksamhetsutövare.

Den nationella planeringen består dels av en fyraårig övergripande planering, dels av en ettårig, mer detaljerad planering. Den ettåriga planeringen anger vilka branscher som ska kontrolleras det kommande året, hur många objekt som ska kontrolleras i varje bransch och om kontrollen av branschen ska ha något specifikt fokus. Den ettåriga kontrollplaneringen fastställs i september året innan den ska användas.

Ett kontrollobjekt kan både vara en livsmedelsanläggning och en foderanläggning och kontrollerna omfattar både livsmedelslagstiftningen och foderlagstiftningen, om inget annat anges i planen. Det innebär till exempel att aktörer som föder upp livsmedelsproducerande djur eller odlar spannmål för både livsmedels- och foderändamål ska kontrolleras både med avseende på livsmedelslagstiftningen och på foderlagstiftningen.

En aktör som enbart har foderverksamhet, till exempel odling av grovfoder, kontrolleras enbart med avseende på foder, och en aktör som enbart har livsmedelsverksamhet, till exempel fiske och insamling av bär och svamp, kontrolleras enbart med avseende på livsmedel.

Kontrollerna fördelas mellan länsstyrelserna i förhållande till hur många anläggningar som är registrerade i respektive län och inom respektive bransch. Det innebär att sannolikheten för att få kontroll är lika för alla anläggningar i samma bransch, oavsett var i landet anläggningarna finns.

Detta resulterar i den ettåriga nationella kontrollplanen som är gemensam för länsstyrelserna.

Länsstyrelsens register över livsmedels- och foderanläggningar, Primör, är ett viktigt underlag när den nationella kontrollplaneringen tas fram och beslut fattas om hur många objekt per bransch som ska kontrolleras. Valet av kontrollobjekt görs också med hjälp av uppgifter ur registret.

Den nationella kontrollplaneringen för primärproduktionen ingår i Sveriges fleråriga nationella kontrollplan för livsmedelkedjan (NKP).

Nationell planering av foder- och livsmedelskontrollen i primärproduktionen - NKP-webben

Regelbunden kontroll i alla branscher

Branscherna i primärproduktionen är indelade i olika prioritetsklasser. Vilka branscher som tillhör vilken prioritetsklass framgår av prioritetsmodulen.

Prioritetsmodulen - primärproduktion

Enligt förordning (EU) 2017/625 ska kontrollen vara regelbunden och riskbaserad. Den nationella planeringen ska säkerställa att alla branscher kontrolleras regelbundet och riskbaserat genom att ange kontrollprioritet och kontrollfrekvens för samtliga branscher och hur många kontrollobjekt som ska kontrolleras per år. Utgångspunkt för planeringen är att samordna livsmedels- och foderkontrollerna. På så sätt minimeras också kontrollbesöken hos den enskilda aktören.

Grundprincipen nationellt är att branscher i den högsta prioritetsklassen kontrolleras varje år och branscher i den lägsta vart fjärde år, men variationer förekommer. Kontrollprioriteten är högst för branscher i prioritetsklass 1 och lägst hos branscher i prioritetsklass 4.

Syftet är att prioritera kontrollerna till branscher med störst risker, störst möjligheter att påverka och reducera riskerna redan i primärproduktionen och till branscher med stor produktion i Sverige. Det innebär att 40 % av alla kontroller ska ske hos kontrollobjekt i prioritetsklass 1, 20 % i prioritetsklass 2 och så vidare, och 15 % av alla kontroller ska tillhöra kategorin ”Övrig riskbaserad kontroll”.

Tabell 1 beskriver hur kontrollerna ska fördelas mellan de fyra prioritetsklasserna, hur ofta branscherna ska kontrolleras och kontrollprioriteten, det vill säga hur stor andel av det totala antalet kontrollobjekt som ingår i planeringen som ska kontrolleras per prioritetsklass. Kolumnen längst till höger visar hur kontrollerna fördelas när totalt 1000 kontrollobjekt ingår i den nationella planeringen.

Tabell 1: Branschvis, generell, fördelning av de riskbaserade kontrollerna av primärproducenter.

Den riskbaserade kontrollen ska vara behovsstyrd. Den generella planeringen ses därför över varje år när den ettåriga planeringen görs och uppdateringar görs om det behövs. 

Kriterier för fördelning av kontroller mellan branscherna

För att kontrollerna ska bli riskbaserade och på nationell nivå kriterier tagits fram. Kriterierna beskrivs i tabell 2.

Tabell 2: Kriterier för fördelning av kontrollerna på branschnivå.

Övrig riskbaserad kontroll

85 % av alla kontroller på nationell nivå är fördelade mellan prioritetsklasserna, där 1 är högsta och 4 lägsta prioritetsklass. De resterande 15 % av kontrollerna är ”Övriga riskbaserade kontroller”, vilka kan fördelas inom prioriterade områden. Fördelningen av dem görs i samband med den årliga workshopen då underlaget till den ettåriga planen tas fram. Vissa år fördelas samtliga ’Övriga riskbaserade kontroller’ inom vissa utvalda branscher, andra år kommer länsstyrelserna kunna använda en del kontroller för egna riskbaserade kontroller inom ramen för en nationella kontrollplaneringen.

Fördelning av kontrollerna mellan länen

Årlig workshop

Den fyraåriga och den ettåriga planeringen tas fram av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och länsstyrelserna gemensamt. Underlaget till den ettåriga planeringen erhålls vid en årlig workshop för riskuppdatering och omvärldsbevakning, där även SVA deltar. Jordbruksverket och Livsmedelsverket fastställer planeringen efter samråd med länsstyrelsernas chefsnätverk för djurskydd och veterinära frågor (28-nätverket).

Årlig riskuppdatering och omvärldsbevakning

Kontrollen fördelas mellan länen

Den ettåriga kontrollplaneringen används för att fördela kontrollerna mellan länen. Det sker utifrån hur många anläggningar som finns i respektive län och inom respektive bransch, så att det blir en proportionerlig fördelning i landet. När kontrollerna har fördelats mellan länen ansvarar varje myndighet för att upprätta sin egen kontrollplan för det kommande året.

Fördelning av kontrollerna mellan länen

Val av kontrollobjekt

Med utgångspunkt från den ettåriga kontrollplanen väljer varje länsstyrelse ut sina egna kontrollobjekt. När dessa väljs ut ska myndigheten ta hänsyn klassningen av anläggningen, till riskmodifierande faktorer, erfarenheter från tidigare utförda kontroller med mera. Ett specifikt kontrollfokus enligt den nationella planeringen kan påverka valet av kontrollobjekt. Det kan också påverka innehållet i kontrollen vid själva kontrollbesöket.

Uppföljning av avvikelser från tidigare kontrollbesök ska ingå i myndighetens  kontrollplan. Uppföljningen kan göras i samband med en planerad riskbaserad kontroll som omfattar alla relevanta krav i lagstiftningen men dokumenteras och rapporteras alltid i en separat kontrollrapport. Det görs för att kunna följa upp att avvikelser åtgärdas och att kontrollen har effekt. 

Utöver den nationella tilldelningen av kontroller kan länsstyrelsen vid behov lägga till ytterligare kontroller. Motiven till det bör framgå av länsstyrelsens egen kontrollplan. Dessa kontroller ingår dock inte i den nationella kontrollplaneringen eller i uppföljningen av den nationella kontrollplaneringen. 

Val av objekt för foder- och livsmedelskontroll i primärproduktionen

Nationella planering för kontroll av foderanläggningar

Det finns en separat nationell kontrollplanering för anläggningar som enbart är registrerade som foderanläggningar. Den omfattar kontroll av total 100 foderanläggningar per år. Foderplaneringen fungerar på samma sätt som den nationella kontrollplaneringen för anläggningar som är registrerade både som foderanläggning och livsmedelsanläggning eller enbart som livsmedelsföretag.

85 % av kontrollerna är riskbaserade och 15% av kontrollerna är övriga riskbaserade kontroller inom vissa prioriterade branscher.